De här me komplimanger!

Tänk va glad man kan bli för en liten komplimang.. helst av någon man inte känner alls..
bara en spontan komplimang sådär på stan eller jobbet eller var som helst i princip..

Tänk varje gång man skulle vilja gå fram till någon o säga typ "fin klocka", "fint hår", "fin mustach" osvosv.. men inte vågar de.. MEN hade man gjort de så kanske den personen gått runt o varit glad hela dagen bara för de..


Jag började ju som sagt var jobba igår och hittills har minst tio frågat var jag hållit hus i ett år (?), att jag är fin i hästsvans, "vad söt du är idag" och idag "-du ser så fräsch ut jämt, du tränar mkt va?"
 
Går iaf jag runt med ett leende på läpparna medan ja kånkar runt på alla tidningar fram o tillbaka här på jobbet :P

Tänk på de!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0